Imperium

Att säga en mening om Christian Krachts roman Imperium är som om man ville gravera in Goethes Tyska emigranters samtal i en apelsinkärna. Kanske i en kokosnöt? Koko­voren på sin söderhavsö skulle förr eller senare äta upp den, och då vore skriften borta. Men i bakgrunden skulle skugglika ödesberg fortfarande torna upp sig: den tyska historien bakom avhopparna som skapat den genom att fly den, när det onda ödeståget gjorde ett kort uppehåll. En äventyrsroman. Utan tvivel. Att det fortfarande finns något sådant.